Att vara hästägare

Undrar ibland jag hur vi uppfattas... Min pappa brukar alltid driva med mig för jag kan bli ganska irriterad på att mamma alltid ska fråga mig om allt från om jag har tillräckligt med kläder på mig till att fråga om jag ätit osv. Ja, ni känner väl igen er antar jag. Hur som helst säger han alltid att jag är precis likadan, fast med Rita då förstås. Blir alltid lika förnärmad och förnekar alltid liknelsen starkt.
 
Ta som exempel när man oroar sig över om hästen har för mycket/för lite täcken på sig? Man sitter där på jobbet/skolan och plötsligt ser man hur det börjar spöregna, är 10 grader, blåser och plötsligt kommer man på att hästböveln inte har täcke på sig.
 
Eller den när man hämtar hästen i hagen och när man kommer in i stallgångens ljus så ser man flertalet sår. På benen. I lerans värsta tider. Jahapp, då är det bara att vänta på att lymfangiten ska komma med storken. 
Jag brukar faktiskt komma lindrigt undan sår på Rita ungefär 2 månader av året, men igår när jag tog in henne så känner jag som vanligt igenom henne osså kollar jag på handen och den är alldeles röd. What the fuck?? Först fick jag värsta flashbacken från i vintras när jag höll på att rykta hennes ben och handen blev, precis som igår, alldeles blöt i klarrött blod. Hamnade sedan i chocktillstånd eftersom, så vitt jag vet, det inte var december 2012 och broddsäsong. 
 
Hur som haver så fick jag lite senare höra att det var en av islandshästarna som hade gått nuts och kickat runt all crazy and shit när Rita skyddade sin lilla prinsessflock. Medan jag rengjorde såren hann jag tänka tankar som att ringa in slaktbilen och låta den ta med sig odjuret alternativt släppa den i Hamptjärn och bara hålla tummarna på att Näcken skulle lyckas locka ner den i vattnet. MEN, jag sansade mig och sadlade istället och red iväg.
 
Ja, det är väl i princip det jag hade att säga idag, Höjden av hysteri är helt enkelt när väderprognoser inte stämmer, hästen har skadat sig eller har ett okänt symptom på något okänt problem. Kanske min pappa inte är så tokig ändå, men för min egna heders skull så kommer jag fortsätta förneka allt som har med att jag skulle vara mammig att göra. Jag är ju för guds skull bara 15 bast, innebär det då att jag är någon slags teen mom? Tål att funderas på...
 
 
Adios amigos!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback