Det här är så typiskt Rita-beteende, haha. Hon liksom blänger på mig och man kan liksom förstå att om hon kunde prata så hade det nog varit i stil med "men please Stella, släpp kamerajäveln och ta mig till hagen".

 

  

Jajamen! Nu har vi påbörjat resan söderut mot Sundsvall. Detta ska bli så sjukt kul och spännande! Snacka om att rutinsamlade-Stella kommer få sig en upplevelse, haha. Det är liksom klasser upp till 150 cm som går av stapeln, insane! Ska starta min första nationella 120 cm och jag är bara superglad över att överhuvudtaget få den möjligheten! Tänk er att få starta bland namn som Leif Hall... Döcoolt! 

 

... och förväntningarna över resultat då? Dom kommer jag bara låta ligga. Jag vet att majoriteten av ryttarna som startar här har otroligt mycket rutin och att 120 cm är deras lägsta klasser medan det för min del är det högsta jag startar. Jag menar, denna klass kommer bli den mest utmanade och största klassen hittills för mig.

Jag är fullt medveten om att Rita inte startat i sådana här klasser på väldigt länge, men jag är också fullt medveten om att min fina donna gör allting för mig och hon har ett fruktansvärt stort hjärta, så det lugnar mina toknervösa nerver. 

 

 

Rita kom över Ruben ganska snabbt, precis som hon kom över Ompan lika snabbt efter förra årets bete. Det här är alltså hennes nya BFF vid namn Bajka. 

 

I år är dom 6 hästar på betet vilket är en ganska stor kontrast mot förra året då det bara var Rita och Ompan. Inte helt oväntat är den även Rita som är ledarstoet och hon var rätt svårfångad första dagen då hon bara föste de andra hästarna som glatt följde efter henne. Hon är som en mamma faktiskt, tar hand om alla samtidigt som hon kan vara väldigt bestämd.

 

Med värmen och sommaren kommer även Ritas goa hängläpp. Just nu är den ganska minimal mot hur den är i augusti. Då hänger och flänger den liksom bara runt, helt slapp är den. Det är sjukt, jag skulle nästan kalla den lite grotesk, haha. 

 

Det är synd att jag tappade min förra iPhone i havet, för då for ju alla bilder från förra sommaren bort. Måste ta en bild senare i sommar så ska ni få se. It's insane. 

 

 

Undrar ibland jag hur vi uppfattas... Min pappa brukar alltid driva med mig för jag kan bli ganska irriterad på att mamma alltid ska fråga mig om allt från om jag har tillräckligt med kläder på mig till att fråga om jag ätit osv. Ja, ni känner väl igen er antar jag. Hur som helst säger han alltid att jag är precis likadan, fast med Rita då förstås. Blir alltid lika förnärmad och förnekar alltid liknelsen starkt.

 

Ta som exempel när man oroar sig över om hästen har för mycket/för lite täcken på sig? Man sitter där på jobbet/skolan och plötsligt ser man hur det börjar spöregna, är 10 grader, blåser och plötsligt kommer man på att hästböveln inte har täcke på sig.

 

Eller den när man hämtar hästen i hagen och när man kommer in i stallgångens ljus så ser man flertalet sår. På benen. I lerans värsta tider. Jahapp, då är det bara att vänta på att lymfangiten ska komma med storken. 
Jag brukar faktiskt komma lindrigt undan sår på Rita ungefär 2 månader av året, men igår när jag tog in henne så känner jag som vanligt igenom henne osså kollar jag på handen och den är alldeles röd. What the fuck?? Först fick jag värsta flashbacken från i vintras när jag höll på att rykta hennes ben och handen blev, precis som igår, alldeles blöt i klarrött blod. Hamnade sedan i chocktillstånd eftersom, så vitt jag vet, det inte var december 2012 och broddsäsong. 

 

Hur som haver så fick jag lite senare höra att det var en av islandshästarna som hade gått nuts och kickat runt all crazy and shit när Rita skyddade sin lilla prinsessflock. Medan jag rengjorde såren hann jag tänka tankar som att ringa in slaktbilen och låta den ta med sig odjuret alternativt släppa den i Hamptjärn och bara hålla tummarna på att Näcken skulle lyckas locka ner den i vattnet. MEN, jag sansade mig och sadlade istället och red iväg.

 

Ja, det är väl i princip det jag hade att säga idag, Höjden av hysteri är helt enkelt när väderprognoser inte stämmer, hästen har skadat sig eller har ett okänt symptom på något okänt problem. Kanske min pappa inte är så tokig ändå, men för min egna heders skull så kommer jag fortsätta förneka allt som har med att jag skulle vara mammig att göra. Jag är ju för guds skull bara 15 bast, innebär det då att jag är någon slags teen mom? Tål att funderas på...

 

Adios amigos!

 

 

Min Mattes-padd jag köpte för drygt en månad sen kom äntligen i måndags. Beställde den från Skara Hästsport som behövde beställa den från deras leverantör som i sin tur var tvungen att beställa den från Mattes-lagret. För ca en vecka sen ringde dom från Skara Hästsport och sa att padden inte fanns på lagret heller och dem på lagret skulle inte få in några fler sådana paddar heller så jag fick istället köpa en "vanlig" korrektionspadd till rabatterat pris. I början beställde jag en fårskinnspadd som bara var höjd bak, dvs som en korrektionspadd blir om man bara har ilägg i bak.

 

Har varit otroligt irriterad på hur allting skötts, men det är ju trots allt inte Skara Hästsports fel utan att det tagit så lång tid för mellanhänderna att meddela Skara i sin tur. Från butiken fick jag ju som kompensation rabatterat pris. Det jag däremot kan klaga på alla dessa ridsportbutiker som i princip aldrig kan uppdatera hemsidorna om varan finns i lager eller inte. Majoriteten av gångerna jag beställt en vara från ridsportbutikers hemsidor så har jag fått vänta väldigt länge på varan och tillslut fått ringa och fråga vars den är för att som svar få att den inte fanns på lager osv. Sjukt drygt!

... till dessa godingar! När lönerna efter allt jobb kommer så ska jag banne mig unna mig lite finfina hästprylar!

 

Rita har ju som sagt lagt på sig lite för mycket fett då hon gått på fri tillgång hela tiden när hon var uppstallad. På vintern gick det ju bra eftersom hon gjorde av med mycket energi till att hålla värmen också, men under våren lades den energin bara direkt som fett istället. Nu ska hon banne mig få jobba hårt så hon blir fit igen, mitt lilla fetto, haha ♥

 

Ligger och solar just nu eftersom det är så himla härligt väder. Det är 27 grader hemma hos mig så jag klagar inte! 

 

Ska snart påbörja middagen då jag ska iväg till Rita vid 16.30 så blir det en tidig sådan. Mamma och pappa drog iväg till Norge imorse för att hälsa på våran släkt. Jag hade supergärna velat hänga på då jag inte träffat dom på flera år nu, men tävlingen i helgen ställde ju till det ganska rejält på den fronten. Lukas drar till Norrköping på onsdagkväll (om jag inte minns helt fel) för att hänga på Bråvalla-festivalen. Det hade jag verkligen, verkligen, verkligen velat hänga med på också! Tur i oturen att hästar är förjävla roligt så jag missar kanske dem där upplevelserna, men får ha det bäst med min fina Rita och gött hästfolk istället. 

 

 

 

Ikväll är det möte med dem hoppfolket från ÖOR för att diskutera inför träningar osv. Vi har ju inte haft en enad front med träningar direkt. Först var det Per-Erik Eriksson som har hjälpt mig vväldigt mycket med Rita, men då var vi bara fyra stycken som tränade för honom och sen blev det liksom uppehåll med träningar överhuvudtaget. Efter det var det ett gång som tränade för Camilla Granberg, men nu är det endast träningar en gång i månaden för henne. Varje onsdag de resterande tre veckorna varje månad är det blockträning för Maggan Eriksson-Bech där jag då tränar, så vi har med andra ord ett uppehåll från hoppträning en gång i månaden.

 

Det är himla krångligt och jag hoppas vi löser detta för en gångs skull. Brukar alltid vara samma personer som kommer på sådana här möten, vilket är typ 5 personer. Hur svårt ska det vara att pallra sitt arsle och vara med och påverka? Det är ju omöjligt för 5 stycken personer att ta beslut för åtminstone 30-40 stycken människor om vilken tränare vi ska ta till klubben, vare sig det gäller vecko- eller månadsträningar. Väljer vi den tränare vi vill ha så kommer ju många bli missnöjda och välja att stå över att träna för att i sin tur då ta hit en egen tränare, och då har vi ju hamnat i den där onda cirkeln igen. 

Lathet är vad det är så jag tycker att de ÖOR:are som läser denna blogg ska ta till sig och göra någonting åt saken. Det är ju trots allt vår klubb och vi har en fet möjlighet att påverka våra träningsmöjligheter, så varför väljer man att inte göra det då?

 

 

 

 

Köpte för inte så länge sen ett par back on track-paddar. Det blir alltså tredje gången jag köper någonting ur back on tracks sortiment och hittills har jag varit nöjd! 

 

Rita har bara haft på sig dem ett par gånger då jag vill vänja in henne med dem först, men snart ska hon få ha dem under längre perioder också (under nattid). 

 

 

Hade ingen bra känsla egentligen... Ser inte så fasansfullt ut på filmen och för åskådarna som var där och tittande, men ja, känslan var inte riktigt där helt enkelt. Rita hoppade däremot riktigt fint och är nöjd med henne för hon kämpar alltid trots en lite konstig ryttare, haha.
Var dubbelnolla hur som helst och det blev en femte placering, så något borde ju ha gått rätt till!

 

 

 

 

Fick inte till det överhuvudtaget. Superdålig runda och tryckte liksom bara av henne, så det kändes bara orytmiskt. Hittade inga avstånd, vilket resulterade i att vi krashade i sista hindret i grunden. Lite småsurt!

Rita var jättefin och det faktum att hon alltid gör vad jag ber henne om visar vilket fantastiskt stort hjärta hon har. Min fina stjärna! ♥

 

Fick mycket bättre snurr i galoppen nu och hade en grym känsla. Fick två skitpet, vilket är förståeligt i tredje klassen. Sista hindret var en trekombinaton och avståndet emot A-hindret blev lite fel, men hon kändes lite framtung så skulle jag ta en halvhalt kändes det som att hon omöjligt skulle orka igenom en trekombination med ett galoppsprång mellan varje hinder. Vi halvkrashade in i A-hindret, men jag rätade bara upp mig och slöt om med benen så hon hoppade i princip B-hindret stillstående vilket gjorde att hon rev det, men klarade C-hindret.
Jag har en otroligt fin häst, med det största hjärtat (som sagt)- världens finaste Rita! ♥

 

Allt som allt så kan jag väl säga att jag inte tycker vi kommit igång riktigt på topp som vi var i slutet på förra året/början på detta pga den akuta och kraftiga lymfangiten hon hade. Vet inte riktigt vad det sitter i mer än att hon tappade både styrka och kondition då samt att hon la på sig en aningens för mycket fett, haha. Jobbar stenhårt med kondisen och styrkan nu mellan tävlingarna och har fått några givande tips som jag ska köra efter nu också. Det kommer så småningom, men tills vidare så fortsätter vi kämpa och armbåga oss fram bland alla superduktiga ekipage!

 

Lite fler bilder från tävlingen fotade av Sara Bylund!

 

Jag är ju inte fasligt bra på att uppdatera den här förbaskade bloggen, haha. Ligger dock helt i vad som kan jämföras med koma då jag har dragit på mig en hemsk förkylning. Tror ärligt den kan bli min död, så miserabel råkar den faktiskt vara. Sjukdomsdieten består av te, keso och bär- det är ungefär det jag får i mig. A girl's gotta do what a girl's gotta do, so to speak.

Hur som haver var jag frisk och kry under midsommarafton (lägligt att slå till dagen efter, thank you lord) och den firades på Ulvön tillsammans med mina goa brudar. Var och pussade på Rita innan och myste till det innan vi tog färjan över till vår fina skärgård. 

 

Ja, det är la inget nytt med att sommaren får oss att dra tummen ur röven lite snabbare än på resterande delar av året. Kan vara allt från att börja röra på fläsket inför "beach 2013" (eller vad året nu heter just det året) till att köpa nya kläder och färga håret. Finns väl saker man kan tycka är mer eller mindre viktiga, men just nu har sommaren inspirerat mig till att göra en ny design här på bloggen just för att de finns så mycket fina och framförallt glada färger runt omkring oss. Det enda lilla problemet just nu är att jag behöver någon fin bild i bra kvalité för att det ska kunna ske... Har några nyligt tagna bilder, men det var så mulet då och bilderna blev lite korniga när man zoomar. Attans, alltid ska det vara något som kommer ivägen när man bestämt sig för något, men det är la det som gör hela resan, eller hur?