Gissa vad Rita ska få göra? Hon ska tävla dressyr nästa söndag! Snacka om banbrytande aktivitet för hennes del, haha. Kommer bli helkul att se det faktiskt! Hon är anmäld till LB:1 och LA:1. Ska banne mig ha detta på både film och bild! 

 

Denna låt går på repeat i mina hörlurar: på hästryggen, påväg till skolan, på lektionen, hemma- överallt! Den är ju inte helt obekant för alla radiolyssnare heller då den spelas väldigt flitigt, så jag hoppas man inte hinner lessna på den allt för fort iallafall... Haha.

 

 

My dreams came true! Fick nöjet att åka med Borg och Elin upp till Umeå för att besöka Hööks öppningspremiär. Som tur är hade jag kontanter med mig, annars hade det gått illa till med tanke på att kortläsaren inte var på Hööks sida denna dag (otur nog). 

 

Köpte lite nödvändiga saker, men som inte är alltför tråkiga för den delen. Fick hur som haver med mig två schabrak, ett par ridbyxor och ett blingat ridspö. 

 

Lotta Sjöberg (fd. Schultz) kommer hit till Örnsköldsvik 21-22/9 och håller träningar. Jag har självklart anmält mig och Rita, så det ska bli riktigt spännande att se hur vi trivs att träna för henne! 

 

Rita tar det väldigt lugnt denna vecka då jag har så mycket just nu. Ska hinna med fotbollen, jobb, sjukgymnast samt att jag försöker hinna packa och städa lite varje gång hos Rita nu eftersom vi ska flytta till ridskolan nu till helgen. Kommer bli spännade! 

Måste hur som helst även hinna åka och köpa lite smått och gott som t.ex. träns- och sadelhängare. 

 

 

Hööks i Umeå öppnar ju även nu på torsdag. Typ världens sämsta dag att ha premiär av någontingSmå? Liksom en vardag, jag menar hur lätt är det för oss utbölingar (dvs icke Umeå-bor) att ta oss till invigningen? Blir inte direkt superkul att åka dit under helgen heller med tanke på hur utplockat det kommer hinna bli. Jag som gått och önskat att Hööks ska öppna en butik där varje gång man passerar påväg till tävlingar och dylikt. Nu sker det, men då kan jag lix inte närvara. Damn you Umeå. 

Fick följa med en vän på en flygtur över Örnsköldsvik för ett tag sen (hennes brorsa har tagit flygcertifikat).

För några år sedan hade jag skitit i brallan för då var jag extremt höjdrädd, men efter ett träningsläger (slalom) i alperna så då överkom jag den del av min höjdrädsla som var värst. 

 

Niko "fejkade" att motorerna dog så planet föll med nosen rakt neråt. OM jag höll på att dö av hjärtattack! Min hals var alldeles sönderskavd eftersom jag förmodligen skrek gaaanska mycket.

Hur som helst så flög vi runt ut till Ulvön, Ullånger, Domsjö, Nötbolandet och Varvet. Efter det återvände vi in tillbaka över "själva" Örnsköldsvik, dvs innerstan. Det var riktigt fint faktiskt! 

 

 

 

110 cm: Rita var kanonfin och det kändes superbra. Hon var lite skvättig så visade henne några hinder när vi kom in på banan. Vi kom nära 2:an, men det löste hon och mot 3:an kollade hon verkligen till och stod emot (hade visat henne detta hinder och då ville hon nästan inte ens gå fram till det). Hon hoppade av lite väl sent vilket gjorde att hon tog med sig en bom, men hon hoppade iallafall så det var bra. 

Överlag så rullade det på bra sedan och hon fokuserade mycket bättre efter den lite knackiga starten. För er som känner Rita, mer eller mindre, så vet ni att hon verkligen aldrig brukar kolla till, så det var absolut någonting nytt, haha. 

 

 

 

 

110 cm: Denna klass hade Vännes verkligen tabbat sig med startlistorna som inte ändrades förrän klassen startades, vilket gjorde att folk gått efter den startlista som varit aktuell till precis den minut då de startade klassen som sagt. Detta gjorde att jag och Rita redan värmt upp och var beredd att gå in på framhoppningen, för att sedan få veta att vi inte längre var så tidigt i startlistan utan istället hade vi nummer 34 på startlistan. Detta + att det var fruktansvärt varmt i Vännes dessa dagar gjorde att Rita hann bli matt innan vi skulle in på banan, och när Rita blir matt blir hon väldigt stark. 

Vi fick med oss 2:an för jag fick helt enkelt inte tillbaks henne innan (bruten linje från 1:an). Jag red fruktansvärt dåligt i denna klass och fokuserade på fel saker genom hela ritten. Räckte iallafall till en 11:e placering.

 

 

 

 

115 cm: Detta var miniderby-klassen som alltså var i bedömning A:0. Superkul klass! 

Rita var jättestark och kändes stum i vänstra sidan. Istället för att lyssna åt sidan så tog hon det som att jag drev framåt, vilket gjorde henne ännu starkare, haha. Hur som helst så började vi banan bra, men Rita blev riktigt stark från 3:an till 4:an så vägen blev inte riktigt som jag tänkt och vi hamnade på en halvdistans där jag valde att låta henne kliva av stort istället för att komma nära och tappa rytmen. Eftersom hon fick kliva av stort på 4:an blev hon ännu starkare till 5:an, men det gick trots det bra. Att hoppa ut från banan tyckte hon var lite mystiskt, men hon gjorde det bra och lugnade faktiskt ner sig där ute. Inne på banan igen var hon lika stark, men jag fick något bättre kontroll. Jag spände dock inte bågen tillräckligt in i kombinationen så hon tog med sig en bom där. Nedslagen kom alltså på 4:an och 10:b. 

 

 

3-dagars meeting tar helt klart på krafterna! Har varit hemma några timmar nu och endast hållt på med att ladda in videos på youtube, packat upp och duschat, så det kommer senare. 

 

Trots hur trött jag är, så har jag haft en bra helg! Det har varit superkul att ha Borg med mig, hon är den ultimata tävlingskompanjonen- jävligt hästklok och en bästa vän i samma paket ♥

Resultaten är blandade: en bra runda, en dålig runda men med placering och en hyffsad runda. Har typ såhäääär mycket att träna på nu. En dag kanske vi sätter den där perfekta rundan som också ger en fin placering. Det skulle vara kul! 

 

Måste bara säga att jag verkligen älskar meetings dock. Att få åka till hästen och fodra, gå promenader och mysa titt som tätt är ju helt underbart! Alla promenader är mysiga: dom i den disiga morgondimman och fukten i luften, dom i den stekande solen och dom ganska spökliknade promenaderna i mörkret i den kyliga kvällen. 

 

Mmmmmmums! Älskar min nya hjälm! Har införskaffat en Samshield-hjälm och även fast den bara är basic så kostade den rätt mycket, haha. Hur som helst är den jätteskön så vi ska nog trivas bra ihop.

 

Tävlar i Vännes från fredag till söndag. Rita går en klass varje dag, dvs tre klasser och sista dagen är vår klass ett miniderby... Spännande! 

 

Rita har känts väldigt fin nu dessa veckor, men denna vecka och slutet på förra har hon fått gå lugnare för att ladda upp krafterna till helgen.

 

Ja, det är la de minsta man kan säga om paketet jag fick på posten idag. Blev hur exalterad som helst, men kan ni gissa vad som låg inuti? En sovsäck! Haha... Kan inte förstå varför någon skulle vilja skicka mig en sovsäck? Från Gävle? Adresseringen löd även Stella Wannbert. Mmhhmmm, that's me. "Bertan".

 

Hur som helst så spred det lite mystik och ironi över min onsdag. Om det dock inte är min pappa som hittat på detta prank så kommer jag nog gå i taket, växelvis av nyfikenhet och växelvis av rädsla, haha.

 

Förutom det så red jag en lite bråkig Rita idag. Vilket inte är så mycket till "bråk" eftersom den hästen seriöst tappat sina elaka hjärnceller, men hon var lite lat. Blev mycket galopparbete innan jag gav mig och la ner henne i en lägre form och travade av. Har även dömt match ikväll, så dagens cash har jag också dragit in. 

Guess what? Fick typ hjärtkramp under matchen samt att mina halsmandlar gör ont igen, surprise! Blir så less! Jag klär mig bra, är hälsosam och tar hand om mig, vad mer kräver min kropp av mig? 

 

Säljer mitt BR-schabrak som är använt fåtal gånger. Allround-modell, orange med brun passpoal och kantband storlek full. 200 kr.

 

Vinkade iväg mina päron till Pisa igårkväll. Eller ja, rättare sagt mamma då pappa redan är i Stockholm och arbetar, så han väntar på sitt resesällskap där. Han har varit borta i en vecka och arbetat, ytterliggare en vecka blir det nu när dom ska till Pisa i Italien och sen blir det en vecka till när han ska stanna kvar där igen för arbete. Saknar honom jättemycket, men jag ska ju klara mig i två veckor till så what to do?

 

Jag blev lite avis igår så jag satt och plågade mig i "Sista minuten"-appen och drömde mig bort till en härlig semester i värmen. Hur härligt skulle det inte vara liksom...

 

Är det något jag blir less på är det missunnsamhet. Att inte kunna unna varandra framgångar i karriär, pengar, kärlek, sport- you name it. Sveriges befolkning är ju, överlag, experter på detta.

 

Det här med att ha så svårt att berömma varandra och innerligt kunna glädjas åt att personen bredvid dig har hittat the one i sitt liv medan du sitter med brustet hjärta. Eller att den personen blir befordrad medan du jobbar kvar som en vanlig anställd. Ja, det tar emot. Ja, det känns riktigt surt. Och åter igen ja, just nu kanske det känns pissigt, men dina chanser kommer också!

Istället för att gräma sig och gå runt och vara putt så ta dig i kragen och glädjs åt din medmänniska. Att ge komplimanger gör inte bara den som fått dom glad, utan även dig. 

 

 

Sen kan jag också tycka att vi människor (generellt sett) ger alldeles för lite komplimanger, faktiskt. Ett praktexempel som alla känner igen sig i är att man kanske inte alltid säger det positiva man tänker. Typ om någon har en fin häst/schabrak/tröja/skor eller har ett gött personlighetsdrag som ett vackert skratt, något som man faktiskt lägger märke till för att man tycker det var snyggt/fint/härligt, men ändå så skiter man i att säga det till personen. Hur svårt är det liksom? Personen i fråga kommer ju knappast ta illa vid sig av att du säger "Hej! Vilka häftiga skor du har". Förmodligen får du tillbaka ett leende och ett tack. Med andra ord så ger du något positivt, och får tillbaka något som värmer härligt i kroppen.