Food
Jag är verkligen ingen "mat-människa" utan äter till 95% lättare mat som oftast består av sallad och tillbehör. Man hade nästan kunnat tro att jag är en nyttig människa, men det är jag verkligen inte, haha. Jag äter en himla massa sötsaker i form av kakor och godis.
Jag har verkligen försökt sluta för även om det inte spelar in så mycket i min vikt att jag äter mycket sött, så påverkar det ju fortfarande negativt på kroppen genom mitt humör, sockertoppar, huvudvärk och i längden ger ju sånt även sjukdomar.
Här är iallafall dagens lunch à la Stella: sallad med spenat, ruccola och körsbärstomater och tonfiskpastasås till. Vanligt stilla vatten med citron i bakgrunden.
Swedish Riders Trophy till Norrland
Tycker det är SÅ himla kul att Swedish Riders Trophy kommer till Umeå, Norrland denna säsong! Vilken fin möjlighet för alla ekipage här uppe som verkligen får åka långväga varje tävling för att starta på den nivå de ligger på. Tänker främst på Piteå-ekipagen som är riktigt framgångsrika- de tror jag kommer ha en stor chans till att skörda framgångar likväl som Anna Jadelius från vår egen klubb! Det ska vi vara stolta över! :-)
Säljes: Santa Cruz Merina
Använder bloggen till lite försäljning av min sadel nu, hehe.
Santa Cruz Merina hoppsadel, chokladbrun (inte så röd som på bilden) 17" wide helt i kalvskinn! Väldigt fint skick, mejla [email protected] vid intresse. Värderad och nyss kollad av Santa Cruz egna sadelmakare helt u.a. Garanti kvar! Finns i Örnsköldsvik.
6900 kr + frakt.
6900 kr + frakt.
Min nya tekniska kärlek
Köpte en MacBook Pro för ett par dagar sen och håller fortfarande på att lära mig hur den funkar, haha. Det är svårt att vänja om sig från en vanlig PC till en Mac må jag säga- som att lära sig gå på nytt (något överdrivet, hehe).
Hittills är jag supernöjd iallafall! Den har bra prestanda, bra grafik, är snabb och sen är det väldigt lätt och fin också. En bra dator att ta med sig vilket är precis vad jag ville ha :-)
Nu ska jag dra mig till stallet igen för att ta in kärleksparet och linda lite ben. Adios!
Svullna ben och trytande motivation
Ritas har svullnat upp igen denna vecka. De har varit jättefina i 3-4 veckors tid, men efter att vi i måndags återigen hade hovslagargänget här och ändrade lite (för att hennes benställning ska bli bättre) så har hennes ben varit svullna sedan dess.
Jag ska vara helt ärlig och säga att jag verkligen börjar tappa motivation nu. Förut var det inte samma sak, då hade man ett datum- antingen för återbesök eller första galoppen- men nu bara förskjuts allting, heeela tiden och jag vet inte, det tar på en. Jag kan inte ens längta till något, sätta upp några mål eller planera något- det enda som gäller är skritt, skritt, skritt och det känns bara som att livet med häst inte alls är roligt längre.
Alla kommer väl tolka mig olika där, men det jag syftar på är att det inte är roligt att aldrig veta när man kommer få rida sin häst igen för det är ju det jag älskar, att få rida på min Rita. Vår skadeperiod har varit sedan slutet av oktober, så då förstår ni hur jävla länge detta eviga skrittande hållit i. Ibland tror jag att Rita inte har förmågan att bli frisk längre, det bara känns så... Och ibland önskar jag nästan att vi hellre fått en senskada där man klart och tydligt vetat vad som gällt hela tiden, för nu avvaktar man bara hela tiden för minsta lilla svullnad och det verkar hon ju få hela tiden nu precis då när man tror att det börjar bli bra.
Nej, som ni förstår är jag inne i världens depperiod och orkar inte riktigt med att vara hästägare till en förevigt skadad häst. När ska oturen lämna oss ifred?
Saknar att åka iväg och träna/tävla med min fina tjej ♥
Sadeljagandet
Ja, hörre ni... Situationen med Rita är väl som alltid komplicerad. Är återigen i sadeldjungeln och hon är minst sagt ett tufft fall att lösa, i princip omöjlig. Den enda "lösningen" är att hitta det som skadar henne minst, för inget kommer kunna bli bra.
Rita är väldigt sned och har varit under en längre tid av hennes liv, vilket gör att hon både har lärt in sig ett rörelsemönster som passar hennes snedhet, men också inte heller går att "fixa till". Hon är såhär nu och det finns egentligen inget mer att göra än det jag redan gjort, vilket är att rätta till hennes rörelsemönster när jag rider och erbjuda henne de bästa förutsättningar för att hon inte ska behöva överbelasta sin högersidan- att rida barbacka.
Sadlar, oavsett modell och märke, lägger sig redan vid sadling åt höger och sedan förvärras det bara ju längre in i ridpasset det går. Kan man inte bara padda upp högersidan, kanske någon av er tänker. Svaret är väl både ja och nej. Jag har provat att ta ur iläggen på min korrektionspadd och bara ha dem i på högersidan samt att även ha en tjockbenpadd på högersidan, men den lägger sig trots det på högersidan. Skulle jag padda upp högersidan mer än så, så skulle trycket och anläggningsytan bli alldeles skev, vilket i sin tur även det skulle skada henne.
Med andra ord så skadar alla "alternativ", utom barbackaridning, henne så det är det jag kommer få fortsätta göra samtidigt som jag målmedvetet jobbar med "sjukgymnastik" för att få hennes snedhet lite lindrigare.
Detta ger oss förstås inte de bästa förutsättningarna, men det är bättre än inget. Jag får bara välja att se situationen positivt- det funkar ju faktiskt att rida henne ;-)
Sliten
Är riktigt trött nu efter en heldag i stallet med stalltjänst, men jag har några "måsten" gällande skola som jag ska förbereda inför morgondagens första skoldag efter lovet. Blir alltid såhär, varför kan man inte bara lära sig att göra sakerna tidigare?
Vi släppte iallafall ihop Rita och Graphic idag och dem brydde sig inte ens om varandra, haha. Nog för att dem åkt transport någon gång och delat hage en gång på tävling, men trodde det skulle låta åtminstone lite med tanke på att de är två ston.
Hur som helst så är jag dock orolig för att vi kommer behöva lösa situationen Rita♥Alle. Dem är oskiljbara, även om Rita kanske är lite smått mer hysterisk i honom än han i henne. Jag tror mycket av att ihopsläppet blev så lugnt var för att Rita typ inte ens såg Graphic för hon har bara ögon för Alle. Hon sprang runt och var ganska orolig, vankade fram och tillbaka och laddade mot staketet några gånger. Jag hoppas verkligen att det ger med sig annars måste jag plocka tillbaka henne till gamla hagen för det är ohållbart att hon ska springa omkring sådär mycket med tanke på hur stor skaderisken med klumpedunsen Rita är.
Hur som helst så är jag dock orolig för att vi kommer behöva lösa situationen Rita♥Alle. Dem är oskiljbara, även om Rita kanske är lite smått mer hysterisk i honom än han i henne. Jag tror mycket av att ihopsläppet blev så lugnt var för att Rita typ inte ens såg Graphic för hon har bara ögon för Alle. Hon sprang runt och var ganska orolig, vankade fram och tillbaka och laddade mot staketet några gånger. Jag hoppas verkligen att det ger med sig annars måste jag plocka tillbaka henne till gamla hagen för det är ohållbart att hon ska springa omkring sådär mycket med tanke på hur stor skaderisken med klumpedunsen Rita är.
Den rosa grimman
Haha, försökte få en bild på Rita, men hon är omöjig att ta bild på när hon står i grimma. Hon är överallt, kollar hit och dit, pussar lite, luktar på bajs osv, men så fort hon får på sig träns är hon värsta posaren.
Ni ser ju, haha. På sista bilden får vi hjälp från en mammahand för att hålla huvudet stilla, om bara någon sekund ;-)
The streets of Riga
Här kommer en FET bildbomb från när vi var i Riga. En otroligt fin stad där husen hade så mycket detaljer. Det var torn, utsmyckningar, stora portar, dekorer, målningar, färgglatt, tunnlar, konstverk, glastak, marmorgolv och balkonger. I princip inget hus var tråkigt faktiskt. Det verkade dock vara relativt fattigt där, men det lyckades jag bara fånga i bild på fabriksbyggnaden när vi satt i båten påväg hem igen. Med andra ord en bit utanför staden, väl inne i centrum var det inte alls så.
Sen fikade vi lite på Double Coffee för att fötterna skulle få vila sig lite från allt gående. Alltså OJ vad de hade bra fika! Låg väl ganska likt Wayne's i prisklass, något billigare, men deras utvud var tusen gånger större.
De sista bilderna är från efterrätterna vi åt på båten.
Divan
Har ju egentligen hand om Divan på torsdagar, men bytte dag med Emelie så hade henne igårkväll istället. Red ute ett tag först, men gick sedan in för att trimma lite dressyr för det var så jäkla mörkt ute.
Red mycket volter och försökte få henne att slappna av i överlinjen då hon var så himla spänd och tittig då det var massa bommar som stod emot manegeväggen till en början. Haha, så himla töntig! Det släppte iallafall och sedan red vi mycket volter vid varje bokstav samt tempoväxlingar emellan för att hon verkligen skulle följa mig.När hon kändes genomsläpplig så gav jag mig.
Jag då? Jag hade kramp i mage, svank och ljumskar efteråt! Har tappat så mycket "ridmuskler" under Ritas skadeperioder. Red dock i dressyrsadeln utan stigläder så fick väl kämpa en hel del tack vare det också, men träning blev det iallafall (mest för mig) av passet.
