Igår rök broddarna av och jag gud vad skönt det känns! Jag tycker broddar är det drygaste, läskigaste och hemskaste som finns (typ). Jag hatar att veta hur mycket det sliter på leder och kotor, friktionen är ju enorm liksom. Särskilt för mig då som haft en skadad häst förut och nu en häst i storlek enorm. Båda hästarna har ju även varit av det klumpigare slaget, så varje vinter går det åt hur mycket som helst ur sjuklådan- vilket både tar tid och pengar. Å andra sidan så finns det inte mycket att göra åt det faktum att de där förbannade broddarna ska på varje vinter.

 

Idag var det nationella prov nummer två denna vecka. Känner mig ganska neutral, haha... Nej, ingen aning faktiskt hur det gick. Kommer dock alltid på oändligt många andra svar jag kunde svarat eller olika omformuleringar så att svaret skulle bli bättre, men vad ska man göra. Jag är faktiskt inte bra på att skriva prov då jag blir så nervig, stressad och gör massa slarvfel. För att inte prata om när folk börjar bli klar och går därifrån, då får min hjärna i princip frispel. 
Aja, hur som helst är det en hel del prov kvar denna vecka. Satt över till 16.40 idag och pluggade massa ekonomi innan jag började känna mig nöjd. Missade istället enda bussen till stallet, så nu sitter jag här hemma istället och väntar otåligt på att pappa ska komma hem så jag kan fara ut och rida någon gång. 

 

Det öser ner regn från skyn just nu såg jag efter att ha fått SMS från Malin, så antingen tar jag en skritt för hand-tur där jag kan dra med mig Ruben eller så biter jag i det sura äpplet och tar mig en blöt uteritt. Lutar åt uteritten faktiskt, så får helt enkelt leta fram mina regnkläder. Jag är så glad att jag kan rida någorlunda nu när stygnen och knäet börjat läka mer och mer. Blev dock fälld under sista matchen i söndags (på konstgräs), så har ett riktigt stort brännmärke som det bara rinner ur konstant. Det sitter också på knäet så det läker inte så bra och det sitter ganska olägligt när man rider. Gör nästan lika ont som stygnen gjorde, huden liksom slits och dras runt så mn vill nästan bara gråta, haha. Ja, ja, vad ska man göra. Lika bra att fånga dagen och göra det bästa man kan, imorgon kanske jag ligger med brutna ben- förns då kan jag börja klaga för då har jag verkligen inga alternativ ;-)